Back home
Jag vill bara säga att jag älskar min farmor och mormor så otroligt mycket. Ja vill att dom ska veta hur mycket jag uppskattar att dom alltid har funnits vid min sida. Jag var avundsjuk när jag var yngre på folk som hade både farmor och farfar och mormor och morfar men jag har kommit fram till att min farmor o mormor finns där tillräckligt mycket för att täcka saknaden av en farfar och morfar.Det är inte det att min farfar och morfar inte finns, dom finns bara inte i mitt liv.
Mormors och farmors kärlek räcker och blir över. Snällare människor finns inte.
Men sen händer det tråkiga grejer, och jag tror faktiskt inte riktigt att jag har förstått fören nu när det är över. Allt som du har gått igenom på senaste tiden har du fått att låta som någonting mindre och inte speciellt allvarligt. Det var inte fören mamma och pappa började oroa sig som jag faktiskt kom att tänka på hur fruktansvärt det faktiskt är, var. Du har ju alltid funnits här och jag tänkte att så kommer det ju alltid att vara...Bara tanken på att det kanske skulle bli värre fick mig att må dåligt så jag slog bort den tanken på en gång. Jag tog förgivet att du skulle bli frisk, för mig fanns det inget tänk om. Jag bara visste. Du är stark och positiv och jag visste att du skulle klara det. Jag ville heller inte göra allting värre genom att nämna det och jag sa alltid till dig att det är borta nu.
Jag hann aldrig riktigt förstå och jag ville inte tro på det.
Att du är frisk igen farmor betyder oerhört mycket för mig och för alla andra runt omkring dig! För nu vet jag att du kommer finnas vid min sida många många år till precis som det ska vara, precis som jag alltid har tänkt. Jag älskar dig farmor.
Kommentarer
Trackback
